”Krackel mä nätbaljon…”

Första dagarna i augusti så var min kära sambo och jag ute på Bockskär, det var lördagskväll och vi skulle avnjuta den bara för oss själva...

Vi tillredde en god förrätt av gravad lax, gravad sik och avokado, till varmrätt så hade vi grillat kött, klyftpotatis m.m. och desserten bestod av pannacotta och jordgubbar, det var mycket, mycket gott, därtill bjöds det på dricka utav olika slag, så med andra ord så var det en mycket trevlig och angenäm kväll...

När middagen och disken var avklarade så satte vi oss på altanen för att avnjuta en drink tillsammans innan det var dags för sängen, nåja… det var ju ett underbart fint väder så man hade inte så bråttom… plus att man hade fått smak för det ”goda” så det blev både en och två och några till innan sängen kallade… 

På morgonen när jag vaknade eller rättare sagt fick upp båda röda ”vinbären” och efter att ha bänt löst en fasttorkad tunga ifrån gommen med tandborsten så satte jag mig ner på altanen och kände efter hur det egentligen riktigt var ställ… bättre dagar hade nog upplevts… men efter så där en halv lite vatten började man komma till sans igen och kreativiteten fodrade att något måste göras, ögonen föll på plastkassen med kantareller som hade plockats på morgonen dagen innan och med en ”fruktansvärd iver” började det att rensas, bara för att man skulle slippa känna efter hur illa det egentligen var ställt… 

Rensningen blev klart och eftersom min kära sambo fortfarande höll på och drog ”vinterved eller timmerstockar” i sovrummet så beslöt jag mig för att smyga "lite" och ta en ”pyss” och se om det skulle kunna förbättra situationen… å jo… den va go…

Efter en halv ”pyss” så började det krypa i kroppen igen… nu måste man göra något igen… det går inte att sitta still… plötsligt så slår tanken till att det faktiskt står en tunna med orediga nät nere på bron… de har stått där i solgasset nu i tre - fyra dagar och "jäst" så nu e de nog dags att ta och reda upp dem… med raska steg går man ned till sjön för att ta itu med saken, 

Stanken ifrån tunnan var ju inte den bästa, men eftersom den första ”pyssen” var slut och hade gjort en underbart tillfredställande verkan i kroppen så beslöt jag att bara näten blir uppredda så skulle de nog vara dags för en till, så fick de väl lukta bäst fan de ville, för nu skall näten redas upp därmed jämt… sedan så…

Allt förlöpte på ganska bra, man tog de ju försiktigt, ända tills man hade fått så mycket av den härliga ”sörjan av lecko” (alger och sjögräs) på berget så det blev ”snorhalt”… och mest som man står så bär de kull med buller å bång… och tror ni inte fan att man faller så precis att man slår armen i baljkanten och hela baljjäveln tippar över ända så man får all godluktande sörja över huvudet… på mindre än en sekund så omvandlas en mindre bakfylla till ett illalutande helvete av värsta sort… nu va de nära att man sku börja ”jöljas” i alla fall…

I ilskan och med den fruktansvärda illaluktande stanken i näsan så reddes det sista av nätet upp och så begav man sig upp mot stugan för att få tag på något tvålaktigt så att man skulle slippa lukten… nåja ni förstår väl själva reaktionen inne i den lilla stugan när man kommer in… den var ungefär som om man först skulle varit och rullat i en ”dynjohög” och sedan gott in på en fin danskrog för att bjuda upp den vackrast dam/man man någonsin sett… de blev... UUUTTT FÖÖÖR FAAAN…

Efter tre eller fyra omgångar med tvål och lika många dopp i sjön så var man i alla fall så pass ren och luktfri så man kunde närma sig stugan för att försiktigt fråga om det var något kaffe på gång… och eftersom min kära också hon hade gått ner i varv och lugnat sig så var allt frid och fröjd… så blev det frukost...

… men de säger jag… nog kan de ”krackla” lite ibland…

... men i alla fall hade vi en underbar kväll ...

Min åsikt om skärgårdstrafiken...

Jag har länge tänkt att jag inte skulle blanda mig i diskussionen eller skriva något angående skärgårdstrafiken, för när man ingenting vet skall man ingenting säga… men nu börjar de bli svårt att hålla tand för tungan i alla fall…

Om man ser vad som skrivs i olika tidskrifter eller debattartiklar såsom på FB eller liknande så tycks det vara så att var och en i stort håller på ”sitt”, och har svårt att se att man skulle kunna komma överens eller göra om något som är till bättre nytta för någon annan än det är för en själv … alltså det är ganska ”normal” småsamhälles politik ”att det som inte jag har någon nytta av skall inte någon annan ha heller…” jo nog skall de sparas nog… men inte på min bekostnad… ta gärna av grannen men inte av mig… och sedan så skiter man i resten eller konsekvenserna…

Denna diskussion är så ”typiskt” mellan gårdar, byar, ja överallt i de ålänska skärgårdskommunerna så förekommer det i någon form, jag tycker detta är hemskt… man måste kunna diskutera saker och ting och inte gå bakom ryggen på varandra…

Nåja… nu glömmer vi det och tillbaka till ämnet… Skärgårdstrafiken…

Jag vill inte skryta eller mena att ”jag vet och kan” eller har ”stor erfarenhet” i diskussionen men jag har i alla fall varit turistföretagare en ”kortare” tid (endast 18 år), och så hade jag och min sambo en tid butik (endast 5 år) på Kökar, och om vi inte fick gäster med färjan ifrån Galtby så åkte vi själva nästan dagligen till Åbo efter både dagligvaror och övrigt gods, (turistföretagstiden maj, juni, juli, augusti, september och butikstiden året runt), så inte vet jag så mycket, men det jag tror är att trafiken ifrån Kökar och till Galtby är en mycket viktig sak och måste vara året om, både för varutransporter och turister såsom övriga resenärer, detta oberoende om avgången är tidigt på morgonen eller sent på kvällen, men det måste finnas en avgång ifrån Galtby till Kökar med fortsättning till Föglö, fasta Åland eller norra skärgården och vise versa... Och det är likadant på norra linjen det måste finnas en bra trafik för liknande transporten till Osnäs så man kan ta sig vidare till Åbo. Detta om samhällena i skärgården skall fungera...

Häromdagen så läste jag i alla fall ett förslag på Facebook sidan ”Skärgårdstrafikens Framtid” som jag tror att är ett mycket bra förslag om man ser det på lång sikt... och det är Hasse”Salaryman”Holmstöms förslag om ett (1) enda färjefäste som är beläget på östra Föglö. Jag tror att man i det här fallet måste ha ett helt nytänkande och dra ett sträck över alla gamla linjer, göra om färjorna så att de passar för nya linjer och om det är möjligt... ev. förbättra säkerheten ombord så att dom kan köras med mindre manskap... ( jag pratade med en relativt insatt person som påstod att det var möjligt) ... själv låter jag denna bit vara utan påstående...

 

Se karta: Karta


Fördelen med ett "färjefäste" (en utgångspunkt) är ju den att man inte behöver "låsa" upp ett fartyg på en linje, man kan t.ex. köra mårgonturen mot Kökar, (ev. fram till Galtby) tillbaka till utgångsfärjefästet och sedan köra en tur norrut, eller vise versa.
Det finns flera möjligheter...
Detta för att anpassa arbetstiden så att så lite övertid som möjligt behöver användas,

Bygger man på två färjefästen på "fasta" Åland så låser man ju fartygen till rutten. 

Och så en annan sak som man kunde göra:
Den som varit ut ”lite” i världen ( vill inte skryta med de heller men har varit längre än till Långnäs iaf.) och sett sig omkring och inte bara har knallat hemma på ”backan” och haft ”en större utflykt” senast man var till ”grannbyn” eller stan, så kanske ser det med andra ögon och då tänker jag i detta fall på södra delen av Europa, för om man har kört bil där på en lite ”bättre” vägar så har man säkert kommit till en betalstation där man betalar en viss summa för att kunna utnyttja vägsträckan en bit.

Det kan gälla en motorvägssträcka, en bro eller en tunnel, men man betalar 2 – 4 el. max. 6 € och så kör man sträckan och är glad, förvisso så finns det på många platser en omväg som man kan ta, men den är både krokig mycket längre och så är vägsträckan i ett nästan bedrövligt skick, gropig och eländig, så tidsmässigt så förlorar man en massa.

Men låt oss då tänka som så… skulle det nu vara så bedrövligt om man införde något liknande system i skärgården, man bygger en Tunnel/Bro till Föglö, (eller landsvägsfärjor som ”sväljer”) och sedan ordentlig väg till Föglös Nord - Östra sida, ha bra färjförbindelse både norrut och söderut, (en linje till Sottunga, Kumlinge, Brändö och vidare till Osnäs och en till Kökar och Galtby). Med väg så man kör över Kumlinge, färja vidare till Brändö och sedan över till Osnäs på norra rutten eller köra över Korpo på södra… för de som vill nå fastlandet… vi andra stannar på den ort där vi bor…

Och vid varje infartsled (Svinö, Osnäs eller Galtby) så betalar man en slant, 2 – 4 eller max6 €, för en resa till och ifrån Skärgården.

Jag kan inte fatta att den fasta befolkningen på Åland inte förstå att de skulle vinna på denna rutt, för om de ville åka till Åbo eller någon annan stans i Finland så betalar man 2 -4 el. 6 € vid infarten till skärgårdsleden kör ett antal Km, åker båt,( fikar el. har måltid under tiden) kör av båten och vipps så är man i fastlandet eller på Åland. Norra eller södra linjen vilket man vill…

Denna taxa kommer naturligtvids de personer som måste pendlar att protestera emot, men låt oss säga att de mot uppvisande av arbetsintyg på årsvis eller månadsvis och betalar c:a 20€/mån.

Om man ser på helheten så är det ju bara vi uppe i norden som är så "bortskämda" med att allt såsom sjukvård, skola, bibliotek, vägar och mycket, mycket annat skall vara helt avgiftsfritt, medan man får betala lite för liknande saker i övriga Europa…

Nåja den här diskussionen kan göras hur lång som helst…

Men i alla fall så skulle jag kunna hala upp en slant för att kunna fara och hälsa på bekanta i Kumlinge eller någon annan av de norra kommunerna om det var så enkelt att man bara behövde besöka ett färjfäste, eller åtminstone slippa sitta 5 timmar på färjan en väg…

Avslutningsvis så vill jag tillägga att jag vid 55 års ålder har varit endast en gång på Kumlinge, och då är det grannkommun till Kökar! Detta beror nog mycket på slöhet det erkänner jag, men det finns en ”liten” orsaken i att om jag skulle vilja fara dit via Hummelvik så är det bara tre (3) kommuner jag inte måste åka igenom, Eckerö, Hammarland och Geta och det tar en dag dit och en dag hem, sedan skall jag låta vara osagt hur många dagar det tar innan man hälsat på alla bekanta…

Detta är min personliga åsikt...men jag kan ha fel... för det finns många många fler och mycket mycket klokare huvuden som vet bättre...

Kan ni tänka er ... här börja jag jobba den 5 september 1973 de e snart 40 år sedan de... tiden går...å ännu får man gungar vidare några år innan de e dags för pension...

Klaipeda... Fiskefartyget fyra månader senare....

Den 28 April så skrev jag om en rysk fiskefartyg och väntade på slutet i Klaipeda, jag visade också lite bilder på den när den låg vid kajen bredvid oss, ... i dag var vi åter i Klaipeda fyra månader senare och i dag så återstår det inte mycket av fiskebåten längre... här kommer lite bilder... jag tror nog att om en vecka så är det inte mera kvar än den som ligger invid...

Så här såg fiskefartyget ut den 28 april...

... och så här 4 månader senare (skrovet närmast kajen) ...

... mitt i skrovet så ser man de 6 cylinder som har varit huvudmaskin och som inte har lyfts ut ännu ...

För övrigt så lastade vi lastbilar och traktorer, denna last skall till syd Amerika så förhoppningsvis så blir någonting av denna last i användning, den förra som båten fraktade så var köpt till Kina och där så skulle allt skrotas med det samma, så det är nog inte så bra kvalitet på fordonen fast de är nya... när kineserna köper dom för nedsmältning bara för att få metallen...

... med slägga och järnspett så fick man till slut i någon växel så att traktorerna kunde köras ombord... och det skall vara nya grejer ???...

... och när lastbilarna skulle backas ombord så skrek och tjöt det ...

 Tog även lite andra bilder när vi gick ut... det är ju en ganska stor hamn...

Färjorna som går över floden... undras om det är samma liv om dom här som med LRs färjor ???...

Så blickar vi förut mot hamninloppet...

och sedan akterut ... hamnen lär ska vara 7 km lång...

... vem rev ritningen i två delar ??? ...

... bakom hamnpiren så börjar sandstranden som sträcker sig ända upp till Palanga,( 12 km) som sägs vara den finaste i norra Europa...

... Gotlandsbolagets Gotland Marieann var vid kaj... Byggd: 2008, längd: 183 m, bred: 32 m, djupgång: 11,1 m, DWT: 53,116.

Det där med fiske...

Olika falla ödets lotter, brukar dom gamla säga, och det kan man nog säga om mitt fiske också,  jag brukar veta var man ska lägga, men de få gånger näten var ut i sommar så var det så, att endera så fick man ingenting, eller så fick man något lite, och en massa "lecko" så att näten såg ut som ryamattor, så de var nog tur att jag inte hade ut näten så ofta...

... hade förresten en granne förr som sa alltid att: "jaanåå... i fjol så kunna man ju få någå... men i år e de absolut ingenting alls..."  och de va alla år lika, så, så va de nog för mig med i år ... 

I slutet av juli så skulle jag och min sambo fara ut till stugan och då beslöt vi att det skulle läggas nät på resan ut, så att vi skulle kunna ta upp dom på vägen hem morgonen därpå, inte hade vi hört på någon väderleksrapport, men de e ju sommar så varför skulle de bli för dåligt väder nu då??? ... nej nej...  väder!!!... de e ju sommar...

Så näten lades ut ( 3 st.) och vi var på stugan och hade en skön kväll till att börja med, men så sade min kära sambo att " det börjar mulna på ifrån södern... ska de bli regn å åska???

Och jo... nog kom de regn å åska alltid, det blev det värsta åskvädret på hela sommaren, och de vill jag säga  "de elda" i ett, som mest så räknade Ing - Marie att det var 7 blixtar innom loppet av 10 sekunder, och enl. åskradarn så lär det ha varit 19200 blixtar i skärgårdshavet, så nog va det åska alltid...

Jag för min del tyckte det var ett vackert skådespel men min kära sambo Ing - Marie var muntert nöjd där vi satt på vår veranda och beskådade det hela, för jag han med två groggar på den tiden hon drack en mun....

Å hur gick det med näten då... jo ni kan väl tänka er... skit å lecko, så att de förslog och blev över... å de enda vi fick va en gädda, men en"granner" gädda så är inte att förakta, det blev kokt gädda med pepparrotssås, kokt kålrot och potatis dagen efter... å naturligtvis ett glas vitt...

... å näten, ja dom hamna i en balja å stå... vilket blev en "värre" historia som vi skall komma till senare...

allmogebåt i sikte....

Den 14 juli kom det en allmogebåt seglande runt udden, det var svårt att se mot solljuset vem det var men att det var en kvinna och en man i båten de såg jag, sedan så fick jag syn på Dannebrogen som vajade i seglet... å då tänkte jag: hur i jösse namn ha dom där hitta hit... mannen som skötte roder och segel ropade något till mig, men jag kunde inte riktigt uppfatta vad han sa, dels på grund av bruset ifrån vinden och dels så var han lite för långt ut, så jag ropade åt dom att komma iland så att vi slipper så å ropa som två mistlurar till varandra...

Och efter några slag mot vinden så kom han upp till bryggan...

Hans fråga var: Er det muligt at campere på den nærliggende ø,
Jag svarade: Tyvärr kan jag inte ge lov där, för jag äger inte den holmen, men om ni vill så får ni tälta här på Bockskär.
Han svarade:  Tak, så kommer vi i land og gå op på øen og se om vi kan finde en egnet campingplads.

Sagt och gjort vi gick runt och på holmen och tittade efter platser,
Men så kom jag med förslaget att ni kan ju utnyttja stugans altan om ni vill, vi måste ändå fara hem och skall inte vara här i natt, så om ni vill så får ni ligga inne på vår inglasade veranda, då är under tak och i lä om det skulle börja regna eller blåsa.

Svaret kom omgående:  Det bliver rigtig godt, fordi vi har både luftmadrasser og soveposer i båden, så vi gør det gerne.

 Och så blev det som sedligt bruk är att skriva i gästboken...

Här är det klart för natten...

Men innan vi for hem så fick vi en liten pratstund:
Båten som hette Freja var en typisk fiskebåt ifrån Gudhjem på Bornholm, den var 6 m lång och över 40 år gammal, den hade ingen motor så det gällde att vara skicklig seglare om man skulle komma dit man ville och det kunde man se att dom var när dom lade till vid bryggan...

Det visade sig att dom hade startat seglatsen ifrån Bornholm, upp via Sveriges kust, över Ålandshav och sedan vidare i Ålands skärgård, resan hade gjorts i etapper under två (eller tre) somrar, och vid sommarens slut så hade båten dragits upp för vinterförvaring, för att sjösättas och fortsätta resan nästa år. Senaste vinter hade båten förvarats i Mariehamn och nu var dom på väg mot den finska sidan, båten skulle detta år läggas upp i Barösund eller Ekenäs.

Det blev en mycket trevlig pratstund så vi for även ut och besöket dom innan dom seglade iväg följande morgon, dom hade sovit gott på vår veranda, och när allt var klart för avfärd så...

...önskade vi dom välkomna åter den dag som seglatsen skulle gå i västlig riktning...

och svaret kom tillbaka på en härlig danska:  Ja, vi gør, tak for denne gang, vi kommer tilbage på vores tur tilbage næste år.

... och så en lite omgjod vers ifrån "möte i monsun"... 

Men jag räkna' alla segel och räkna om igen, ifrån fock i för till storsegel med flagg.
Det  summan var två röda segel som där gick, på det glittrande blåa vackra hav.

 Vilka härliga upplevelser och möten man kan få ibland...

Bräder å färg...

Under våren och sommaren så har min kära sambo och jag diskuterat utseendet på stugan, vi har båda tyckt att den har sett lite ”plastig” ut, så i juli månad beslöt vi att uppsöka brädgården och inhandla lite brädor, efter lite arbete med virket och färg så har den faktiskt fått ett helt annat utseende så nu är det bara lite "fix" med att sätta glas och panel på dörren till så är altanen klar. Sedan så blir det gaveln som skall få sig en "ansiktsupplyftning"...

I början av ledigheten såg det ut så här...

... och så här när det var dags att fara på jobb...

... om jag får säga det själv så blev det en ganska fin "groggveranda"...

... med en strålande utsikt... där det skall njutas när jag kommer hem...

...och när jag höll på och bar upp virket till stugan så kom det en segelbåt runt udden, det var en resenär som kom långväga ifrån... så de skriver jag om nästa gång...

De där med morgonhumör....

Det där med morrnar och morgonhumör kan vara knepigt ibland, det vet vi ju alla, för en del mänskor är piggeliner och andra så kommer ur sängen med fel ända före, när vi är ute på vår stuga,  (där vi för övrigt är rätt så ofta) så har vi löst detta problem på ett enkelt sätt, för eftersom jag är pigg och hon är morgontrött så kan det blir lite olika fasningar på mornarna, så nu har vi bestämt att vi undviker att prata med varandra, vi väntar åtminstone tills efter frukosten, men istället för att gå och titta snett på varann så berättar vi med våra kaffekoppar, frukostmuggar/skålar vad vi är på för humör, detta är en mycket bra och praktisk sak, vi behöver inte säga ett ord man bara ser på muggen så vet man ” jaha idag ska man va tyst” eller ”kanske man skulle försöka sig på ett lite milt god morgon älskling”…

Här kommer en bild från en morgon när allt var på topp… 

 

Men det finns tillfällen då man inte tar fram kameran… 

Och detta serveras ibland...

Flytbrygge kyssning...

När första delen av stugan byggdes år 1986 så var det mycket diskussion mellan min far och mig om var på holmen bryggan skulle bli, jag ville ha den i nord västra viken och min far sa att den skulle vara bättre om vi byggde den i nord östra viken, jag stod på mig och segrade och min far sa: ” jag bygg du men gör starkt om den ska vara kvar och sen så ska du veta att du får betala”

Jag byggde och var glad och en fin brygga blev det, tyvärr så togs inga bilder på den och det var synd för det skulle ha varit ett bra minne, för den vara bara i fem år sen tog isen den och lämnade bara tre rostiga bultar kvar i berget… tack för det… ha jag byggt i nord östra viken så har den säkert varit kvar ännu… nåja…

Efter det så har vi inte haft någon ordentlig fast brygga att lägga till vid, jag byggde en pontonbryggan och hade den i några år men så blev den utlånad till bränslebrygga.  Nu är det fyra år sedan den kom tillbaka och vi har bogserat den vår och höst mellan Trångsund och Bockskär, jag vill inte ha den liggande där ute vid Bockskär med tanke på vad isar och stormar kan ställa till med. 

Men i fjol så kom vi inte länger än till planeringsstadiet på utbogseringen… vet inte var det fallerade… men det blev inte av eller så drog man sig lite, om man bogserar med Scanticen så går det nästan 20 liter bensin, det går tungt, och Miranda II med tuff tuff Olympia var inte sjösatt… så detta kunde nog bidra lite… tiden rann iväg och så blev det försent…

Men i år så planerade jag i ett tidigt skede att den skulle ut och detta till en billigare kostnad… Så jag byggde en ställning som passade för min 4 hk Yamaha och lyfte dit den, inväntade passligt väder och så blev det resa ut till holmen med flytbryggan… det gick ju inte speciellt fort men vem har bråttom på en bryggresa en solig och fin dag, särskilt när det är god och fin servering…

Här kommer lite bilder ifrån resan…

Ställningen för snurran börjar bli klar...

... så var det monterat och klart... tyvärr så har kåpan fått sig en "kyss" men det stör inte funktionen...

... det var en hel del som skulle med ...

... "nationsflaggen" var förstås i topp... "va då stor"... man ska ju se den på lång håll...

... här får vi en "färdkost" serverad, vem som är kapten eller maskinkunnig kockjungman är lite oklart..

... undras ??? är det cola eller... rött...

... snedseglare... nej inte vi men fotografen kanske... men vi hade glada miner för det... har hört talas om båtfylleri men undras om man kan åka fast för bryggfylla ???... men så farligt var det inte...

... efter 1 timme och 35 minuter så var vi framme och väl förtöjda...

Resan gick mycket bra, och vi konstaterade att det nu är möjligt att transportera nästan vad som helst vart man vill när man kan köra för egen maskin... nu är det bara att hoppas vi får lika fint väder när den skall hem på höstkanten. 

Denna bild är tagen i augusti.

Ja hur stor är då bryggan, jo den är 13 m lång och 3,5 m bred, byggd på två polyuretan fyllda pontoner som är 12 m långa och har en diameter på 70 cm, så man kan lasta ganska mycket på bryggan.